mingly

Sitter på mitt älskade fik/bar El Cuartito ( som det förövrigt gjorts en del skämts över since it also means bedroom). Har idag efter några dagars försök äntligen lyckats få tag i fröken Olander som jag saknat så mycket! Hon har trekkat runt den lilla sjön medan jag själv har slappat deluxe och spenderat dagarna med vin, yoga och svett. Men planen som den ser ut nu är att vi ska ha en reunion inom den närmaste veckan! Can't fuckin wait. Honduras står på schemat och jag tror att Kajsa håller med mig när jag säger att sol sand och tårar har saknats. Luve u all!

The central american-dream. Efter 2 veckor i det kalla men ack så vackra Quetzaltenango är vi nu färdiga med staden. Skulle vilja skriva denna text på felfri spanska men våra läsare kanske skulle bli något förvirrade. Xela bjöd på de första graderna under 15, underbara husmammor, magkramper, spontana utgångar med efterfest hos locals, yoga, karaffer med vin, flörtande lärare, iPhoneäventyr, seconhandahopping, rån och annat smaskens. Kan bara säga som så att Kajsa Olander är superwoman som gärna säger nej när någon rycker i väskan." stopp! Det här är min kropp" är andra episka uttalanden min kvinna gjort till män som ville ha sig en dejt. Staden har verkligen levererat både på gott och ont. Men här skiljs också våra vägar åt. Iallafall för ett par dagar. Kasja och Makis tar sig idag till Lago Atitlan medan jag känner att lite sol skulle vara på sin plats. Tänkte spendera helgen i Monterrico vid gränsen till El Salvador för att återskapa den förlorade brännan. Även investera i kamera nummer 4 för att dränka er (så småningom om möjligt) i privata foton. Vi ses i San Pedro Kajsalita!! Uppdatera gärna igen om du vill komplettera vårat äventyr i Xela. Vill citera Gandalf men hittar inte orden. Puss!

Live from el bus. Blev efter ett besök av Tikal och de enorma Mayaruinerna av med kamera nummer 2. Inget kan stoppa oss! Så vi investerade i en ny skönhet i Flores som förhoppningsvis stannar med oas till december(?) idag har vi bussat oss vidare från.Flores och skumpar fram i en minibuss med utgångadatum -89 söderut i Guatemala. Destination Lanquin! Kanske inte säger er så jättemycket. Ska vi vara helt ärliga säger det oss ungefär lika mycket men det är ju det som är så spännande! Såg bilder på lite vattenfall, badringar och en buss full med BPs kan inte ha fel! Ne ne. Det utlovade bildregnet får dock vänta. Men i got à good feelin about this camera! Mwah!

Guatemala, we are here. Ber om ursäkt för den obloggiga veckan som passerat i Belize, Caye Caulker. Ön där allt och inget hände. Mötte upp våra nyfunna minglys Makis, Cairan och Lola. Tillsammans utgjorde vi the international house of the Caye. Svettiga dagar solen, farliga lizardjuices och bristen, ja den oacceptabla bristen på sjökor. Kan likt polisutsagon citera "everything was going well until...", ja fram till att Kajsa vaknar 04:00 av att en skön rastafari minglar i min väska bredvid min huvudkudde efter iPhone, pengar, kamera. Helt osvenskt och okvinnligt är Kajsa stum vid ögonkontakt (hade själv skrikit som en liten tjej). Meeeeen för att följa the leading words of the Caye " take it slow 'man" lämnar vi nu detta bakom oss. Idag finner ni oss i en skön liten buss som precis passerat den guatemaliska gränsen mot Flores! Snooze u loose. Pöss

Skräp. Efter Kajsas påtryckningar om att de borde bli lite fist gick vi således ut för att ta en drinky. En blev ett armband runt Kajsas handled som löd "free bar". Tack vare den blev det inte bara en cuba libre utan x antal fler. Efter att ha blivit medbjudna till kalifornien av ett gäng gringos-deluxe ( som förövrigt tvånglade Kajsa till min underhållan) var drygats att gå hem. Dietisten Kajsa vägrade dock pizza-slice utan sa att vi gott kunde sova ändå. Den slicen kan ha varit vår räddning. Vaknade upp idag utan vatten och fick med ett dunkande huvud tvångssvälja en torr Ipren för att sedan försöka somna pm. Runt 11 släpade vi oss ut som två zombies till närmsta gatukök i jakt på föda. Mätta men fortsatt illamående of vi oss ner till playan i ett försök att leva party-and-beach livet. Klagandes konstaterade vi att pensionärerna i oss var ett faktum. Efter 30 min gav jag upp och lämnade en sovande Olander. Tur det för hon blev tydligen väckt av mexis som ville bjuda den söta senoritan på öl, i ett ännu värre skick efter den ölen ligger hon nu här bredvid. Ett fortsatt skräp. Vi måste skärpa oss.

Äntligen framme på playa del Carmen. Kajsas väska anlände utan remar runt 14 till Cancun sen var det bara att bussa sig iväg. Vi bor på stranden och sörplar på första margaritan as we speak. Sweeeet! Kajsa är förövrigt nybadad och min rygg är mör och fin efter en timma med consuela. (För er som undrar är foten lätt blå men funktionell) Puss

02:08 Precis minglat med locals. Hittade till ett hostel där vi fick sovsal för 70kr och på taket är det nattklubb. Fest med tre nya vänner: tequila, locals och Corona's. Fist-time!